hatten av för Bamse!

för alla oss som tillhör generationen något äldre... enjoy!


Bamse    Mer Bamse  Ännu mer Bamse 

 
För er något yngre... Jag kan inte annat än beklaga er sorg om ni tvingats att växa upp utan Bamse.

Miljömuppen citerar #5:

"Åk tåg. Miljömässigt är tåget överlägset flyget och bilen. En del menar att flygets klimatpåverkande utsläpp är tio gånger större än tågets mätt per passangerare. Andra hävdar att det är 300 gånger större. Mycket beror på hur lång sträcka man jämför, då flygets största miljöpåverkan sker vid start och landning. Om tåget kör på förnybar el eller el från ett kraftverk med fossila bränslen spelar förstås också roll.
Att exempelvis ta flyget mellan Stockholm och Göteborg alternativt Malmö är från miljösynpunkt obegåvat eftersom den sträckan i princip är en start följd av en landning. Dessutom är den tid som sparas gentemot att ta tåget försumbar.
Tåg är dessutom det mest det mest civiliserade sättet att resa på. Man träffar folk, man kan sova, man kan arbeta, ibland även äta gott, få ett glas vin och komma fram vederkvickt och utvilad."


-Johan Tell

kliar mig i huvudet...

...och fattar ingenting. Kanske att jag är komplett efterbliven när det kommer till humor? Det har slagit mig förut... Jag är totalt värdelös på att dra ett skämt och har ingen som helst känsla för timing. Nä så är det nog. Diagnosticerad "totalt humorlös".

Ola skrattar sig själv harmynt men jag lutar nog snarare åt att gråta... Kanske att jag bara är patetisk?

småstadsliv


Miljömuppen citerar #4:

Köp helst det du begriper. Välj gärna varor med ingredienser du känner till. Ställ frågor om det som är oklart. Består en varas innehållsförteckning till största delen av för dig obegripliga ämnen finns det förmodligen tillsatser varken du eller naturen mår bra av.

-Johan Tell

flåt



Pluttan♥

När du äntligen kommer hem till hälsinglands blåa berg då kastar storasyster in handduken och abdikerar till flunsa. Snyggt. Efter en kort middag med familjen på pappsens ranch (där jag spenderade mestadels av tiden på golvet klagandes över magont, mespropp...) så var det bara att vika in. Flunsa it is skrek kroppen och fröken kunde inte annat än hålla med. Synd att man då redan lovat en massa saker så som b&j, melodifestivalmys, invigning av Gunnar mm. Glass smakar så där bra när man är magsjuk... Stackare. Pluttan alltså. De följande 72 timmarna fick fröken istället spendera under täcket. Nu har feberdimmorna äntligen lättat och fröken gör avbön. Inte bara missade jag Pluttans efterlängtade visit, älsklingens fotbollsturnering samt alla hjärtans dag försvann även de i kaoset av blåbärspuré, avslagen ramlösa och feberdrömmar. En sån trött jävel man är...

Rätt åt mig. Gissar det... Misstänker att ödet haft både ett och två fingrar med i spelet även denna gång. Hur? Jo... Med någon som närmast kan liknas vid dödsförakt studsade fröken i vägen till jobbet på fredag den 13:e utan att vidta några som helst försiktighetsåtgärder. (Inte ens en sönderslagen kontrabas fungerade som varningssignal. Pucko) Det i kombination med att jag, som den hopplöst obotligt oromantiska varelse jag är, inte planerat den minsta lilla överraskning till min pojkvän verkade vara droppen som fick farbror Ödet att surna till... Jojo.

Summeringen då? Jo, jag får skylla mig själv och skämmas lite extra då lillasyster fick spendera alldeles för mycket tid ensam på Bollnäs gator.

Miljömuppen citerar #3:

"Köp inga piratkopior. Då minskar du risken för att få en miljöfarlig produkt, tillverkad på ett miljövidrigt sätt av barn.
Märkesvaror i sig är inget att eftersträva, men stora, globala företag är måna om sitt rykte, har ögonen på sig och vill inte bli stämplade som miljöbovar. Av kända företag kan man kräva etiska koder, minimilöner, hyfsat miljövänlig produktion och rimliga arbetsförhållanden.
Av pirater kan man inte kräva något."

-Johan Tell

Jodå åldersnojan frodas...

Lever och frodas. Toppen. Skitkul. Låt mig exemplifiera:


Jullov. Kallt, brrr.... Fröken är sjukskriven och tänkte spendera en massa ledig tid i böckernas underbara värld. (När man är sjukskriven behöver man minsann inte bara förkovra sig i kurslitteratur.) Bland en av Åhlens alla hyllor stoltserar en knallrosa bok. Det kliar i fingrarna... Måste läsa på baksidan! Men känn sen på den verbala käftsmällen... "Kulla Gulla stretar vidare -lägesrapport vid 60+" alltså en bok med kåserier sig som vänder sig till oss som växte upp med Kulla Gulla... Jajemensan!  Så långt är jag med!  Men vadå 60+!? Smällkäft var ordet, sa Bull.


Jaja, släpp det och gå vidare... Det är bara att inse att man föddes för sent alternativt att man tvingades växa upp i någon form av tidsbubbla. Tack för den. Tack för kaffet.

Boken är i alla fall bra, trots att den vänder sig till kvinnor med helt andra referensramar... Bara sättet hon handskas gör ju att man är beredd att gå upp i extas. Samma sak gäller för hela Kulla Gulla-serien. Nog tjatat... Dags att jobba!




Miljömuppen citerar #2:

"Köp kvalitet. Shoppa få men bra saker som håller länge. Det är ett stort resursslöseri med allt som köps, och så gott som omedelbart går sönder, för att därefter genast kasseras.
Ett par skor ska hålla i tio år, en bil i tjugo, en fåtölj i två - generationer alltså.
Köp inget som inte ser ut att hålla länge. Köp inget du riskerar att tröttna på. Släng bara uttjänta saker.
Var beredd på att betala mer, men också på att betala mycket, mycket mera sällan."

-Johan Tell


älskade ungar

Hej hej dagboken!

Idag övervann jag en av mina rädslor och kastade mig huvudstupa utför bollebackens farligaste off-pist backe i pulka... Jooo, precis så var det! Efter alldeles för många, från frökens sida, bortförklaringar tvingade mina elever ut mig... Tjoho!

Vi har alltså spenderat vår kommenderade friluftsdag på bolle... Ett av alla vackra blå berg här i hälsingland. Någon måste promenera med eleverna som inte kan ordna skjuts upp röt min något äldre kollega. Jaha ja... 19,2 minusgrader men vad gör det när man har stickade raggsockor i design a la farmor? Na da!. Pucko tänkte eleverna och tjatade till sig skjuts med korvbilen och fröken fick promenera själv. Ett antal minuter och, enligt den nyopererade stegräknaren, knappt 10 000 steg senare entra förken bergen och fick njuta av både utsikt och kaffe. Hatten av för mig!

Viktigast av allt:  Min klass spöade Lenas klass i dragkamp.... Deet blir inte bättre än så här!

Tack för mig, hej!

Miljömuppen citerar #1:

"Ring din politiker. Du kan aldrig själv rädda världen. En politiker kan å andra sidan inte rädda världen utan dig. Det behövs ett brett folkligt stöd för att driva en miljövänlig politik, vilken kan handla om att införa begränsande regler och förbud, men även om att använda ekonomiska medel, som handel med utsläppsrätter. Det är här du och ditt telefonsamtal kommer in - mejla går också bra och har politikern en egen hemsida kan du ställa frågor där, vilket gör att de syns av många fler. Eller varför inte ett hederligt brev? Ett brev med din fråga eller ditt krav har den stora fördelen att det diarieförs och därefter blir en offentlig handling. Hyser du åsikten att miljön bara kan räddas av stora, övergripande internationella beslut är det likväl inte fel att börja med att kontakta din kommunalpolitiker. Dels för att denne kommer att se till att viktiga frågor sipprar uppåt i den politiska hierarkin, dels för att alla bra kommunalpolitiker till slut hamnar i riksdagen. Och därifrån är steget inte långt till EU-parlamentet eller FN:s generalförsamling."

-Johan Tell

rubba inte mina cirklar...

...muttrade den gamla greken för många herrans år sen. Jag är benägen att hålla med. Bara sluta med det! Med min  amatörsexamen i psykologi (ingen alls alltså) har jag då diagnostiserat mig till av vara en av dem med light-versionen av aspbergers. Jag blir galen, fullkomligt rabiat alltså, när mjölken tagit slut under natten. Vem är det som utsätter mig för denna pärs gång efter annan? Lägg av! En morgon utan vare sig havregrynsgröt eller kaffe det är en fruktostlös morgon... Och en frukostlös morgon det är en dålig dag. Katastrof! Dessutom vägrar jag ta mig ur det här tillståndet av att tycka synd om mig själv... Hela världen är emot mig. Ingen tycker om mig ingen vill ha mig för jag gillar mask. Ja men typ, eller nåt... Äh vi släpper det. Det är synd om mig. Mest synd om mig i hela världen faktiskt. Inte hittade jag mina favoritvantar i morse heller så nu går man och och försöker gömma det smutsiga exemplaret som borde dejtat tvättmaskinen för flera ljusår sen... Förlåt Pluttan. Verkligen, förlåt!

Greken han dog han, jag är bara hungrig... och lite gnällig. Kanske att man skulle ta och pressa in ett besök hos farmor? Några minuters kvalitetstid på hennes köksbänk brukar bota det mesta... Eller kanske  lite vitaminer och oxidanter i form av en kopp kaffe?

Systers telefon kan inte skriva  hallon. Det gör henne ledsen. Min kan inte skriva lingon... Det känns som en spark i ryggen. T9 hamnar överst på skitlistan. Punkt. Hej.

åldersnoja, befogad sådan.

Mina elever tycker att jag är gammal. Eller antyder det åtminstone subtilt... Subtilt var ljug, dom skrattar åt tant. Oförskämt... Sant är det ju i alla fall, att man är gammal menar jag, och det svider... Svider länge. Surt är det också... Träffade min jämngamla vapendragare från forntiden och hennes bättre hälft (förlåt gumman, det är bara ett gammalt uttryck...) häromdagen och man vet ju inte om man ska skratta eller gråta. Den ena är lungsjuk, den andra har diskbråck med domnade ben och den tredje somnade på fiket... PRO nästa?

Syns för sällan gör vi i alla fall... Försökte skaka liv i guldfiskarna på loftet och minnas när sist vi hann ta en kaffe, typ i somras skvallrade minneskortet på kameran... Mycket möjligt sa hjärnkontoret och skämdes. Det är satan illa... Vi lovade bättring, svepte en kaffe och dundrade vidare... Frågan är ju bara vart människan bor? Jag menar, hur erkänner man för sin bästa vän att man inte vet vart hon flyttat...? Skämmes!


bejbe, bejbe, bejbe... min bejbe!

tack... tack för du! tack för att du bara är! och finns... och orkar! och vill, och kan och tror och allt... ja du vet! jag älskar dig! fan så jag älskar dig för att inte prata om hur mycket jag saknar dig... dubbeldejt du, jag, Ben å Jerry snart? du fattas mig skrek Mattis och jag instämmer...


förlåt Lars!



Även jag tillhör de förtappades skara...

365+8 dagar

Jojomensan, tiden den går fort när man har roligt och jag höll nästan på att glömma bort årsdagen helt... Som tur var tog guldfiskarna på loftet en snabbkafferast och fröken fick minnet tillbaka. Pust! Tänk så mycket dumt som hade kunnat gå riktigt snett... Ödet muckar man minsann inte med! Man kan aldrig vara nog försiktig, vem vet vad som lurar runt nästa hörn? Läskigt... Till och med min egen mor försökte lura ut mig på bilfärd... Icke! Icke sa jag! Inte ens med löfte om en riktigt mysig middag på ranchen kunde hon lura mig till att mucka med ödet. Glöm det sa jag!

Resten av kvällen spenderades i soffan Gunnar, långt bort från halkiga vägar och snurrande bilar... tack men nej tack! 

Vi tar en tyst minut för den silvriga bilen som numera är ett minne blott och minns alla fantastiska argument för kollektivtrafik. Sant är dessutom att fröken kör sämre än vanligt, men för såna som oss finns det ju nu ett nytt program på 4:an... Kanske är det så att man borde ta sig i genom några körlektioner igen, typ halkbanan, som någon form av bilförarterapi? Vi lämnar det öppet så länge...

Jo men förresten, apropå tv... Kan bara inte lämna det okommenterat. Vad är det för klappkassa jävlar fyran letat fram för sitt nya tv-program "semestersvenskar"? Allvarligt! Vilken normalbegåvad person från svearike utan personlig asstistent förstår inte innebörden av begreppet "dubbelrum"? Ärligt! Skrämmande... Kan man hoppas att alla läser direkt ur manus?  

mina grannies

Dom e da shit liksom!

Aldrig trötta. Eller jo... Klart dom är trötta men aldrig, aldrig att dom skulle visa det. I vått och torrt finns dom där och väntar på sitt förvirrade barnbarn... Kaffebryggaren står alltid laddad och ugnen verkar spotta ur sig nybakta grejer alldeles av sig självt.

Just den här dagen när lilla barnbarnet (liten å liten, 24 men hur gulligt låter det? vi kör med lilla...) kom traskande på grusgången hade farmor bara så där ändå stickat färdigt ett par sockar, kokat ihop en traditionell löksoppa samt sytt färdigt de nya danskläderna... Ville jag förresten ha 2 burkar lingsonylt? Nykokt under förmiddagen, bara så där liksom.

Min farmor är min idol. Min farfar också egentligen, fast mest farmor. Ibland blir jag som hon, fast bara med stora doser kortison i blodomloppet. Hon blir så gratis. Hon är som en blomma, behöver bara vatten och solljus. Hon är som hårdrock fast på ett mysigt sätt.

Mitt och farmors senaste projekt är lite av en handarbetshistoria... Hon ska, precis som Baloo Djungelbjörnen, lära mig allt hon kan. Eller i alla fall sticka halsdukar... Och kanske stoppa strumpor.



Idolerna liksom... Hatten av för er och tack för att ni orkar!

RSS 2.0