efterlysning

det råkar inte vara någon där ute i världen som sitter på ett exemplar Grete Janus Hertz barnbok "Strit"?

Fröken är hemskt intresserad av att köpa ett exemplar oavsett kvalitet...

nej tack, jag tränar!

kul tjej. jättekul tjej. verkligen. grattis alla som har henne i telefonboken. om det inte är av arbetsmässiga skäl kan ni radera kontakten. chansen att hon hittar tid i almanackan för att faktiskt umgås IRL är ju obefintlig... nä, november var ingen bra månad ur marknadsföringssynpunkt för fröken.

har slutat räkna antalet middagar, baler, glöggkvällar, fester, shoppingresor osv som jag tvingats tacka nej till med anledning av "nej tyvärr, jag ska på utbildning i sthlm imorgon igen..." eller "tyvärr då har jag lovat att köra pass..." kul tjej som sagt.

men fina vännen orkar på helt outtröttligt sätt fortsätta komma med sköna förslag. tack för att du är du! nån gång, typ till sommaren, är jag som vanligt folk igen... typ.

nu: mental uppladdning med största godispåsen innan månadens sista utbildning.

roger, roger...

06.37

promenad till jobbet. inget konstigt med det. faktiskt.

tom och lång gata. edelsbergsnågonting... what ever. halvmörkt men gatlyktorna gör sitt bästa. man ser okej. man ser när man möter någon.

jag mötte någon. vi gick förbi varandra med 2 meters mellanrum efter att sett varandra på 100 meters avhåll... man hinner fundera ut ett sätt att bekräfta den andra på den tiden.

anno 2010 och vi passerar varandra fullt upptagna båda två med att se ut som om att vi inte sett varandra... störtlöjligt.

aerobic dance...

..check! klart! gjort!

next stop: zumba!

Kan man vara sån som trivs bäst med att pendla? Tror det. Jag är nog en sån... Eller så inser jag bara vad jag saknar. Båda teorierna håller ju. Typ.

Har fortfarande inte lyckats lägga vantarna på nån Strit-bok. Surt. Det får bli strumpor till pappa i år igen. Inte samma sak...

Fudge.

18 klara nu förresten. Stolt.

20 dagar kvar, snart hälften avklarat... Det här hade man ju inte räknat med.

nu berätter du!

så säger hon... allt som oftast! fina vännen...

experter är vi, på mycket, framförallt på att göra hönor av fjädrar. och? just det. tyst.

fem fingrar för fakta. okej?

parantes: hur i hela blanka/varma/otrevliga helvetet kan man inte tycka om olivolja och dessutom tro att man har på fötterna när man påstår att det förstör matlagning? va? missat heeeela den italienska matkulturen, eller?

betyg i uppförande?

Värdegrund kan inte betygsättas. Punkt! Deal på det? Övertygad? Inte? Inte helt övertygad om att jag och politikerna i topp är helt överens här...

Vill vi tillbaka till en "gissa-vad-fröken-tänker-på/tycker-om-skola"? Känns sååå mycket mer 2010 att låta barn/ungdomar lära sig att använda samt finslipa på sina analytiska verktyg. No?

Hur ska ett betyg som ska säga vem du är som person kunna sättas av enda lärare? Vem vill ha det ansvaret på sina axlar? Jag betackar mig gärna...

Känns småsvårt att tenta upp det i efterhand... Komvux liksom. Hmm...

Mycket frågor kvarstår innan jag känner trygg i detta...




never ending story

5 av att-göra-listans 22 punkter avklarade... check! vi jobbar på!

vet dock inte vem som fyller på med uppgifter... det händer att det sinar i kunskapens källa men aldrig på uppgifts-listan... mystiskt.

I-lands problem: ofrivilliga muskelsammandragningar i transversus. Obehagligt.


brottas med min egen värdegrund...

ibland ställs man på huvudet och inser att man kanske inte alltid lever osm man lär... illa. pinsamt.

"Jag är framgångsrik! Jag har haft en fantastisk morgon! Jag är på topp!" Skanderade vår instruktör och vips så blir jag den människa jag inte vill vara. Fröken Jante kliver fram och jag känenr hur armarna kämpar för att komma i korsat läge över bröstet, hur ögonbrynen vill åka uååpt och hur vikten sakta försöker hänga på ena höften. Inte okej. Skärpning! Det sunda förnuftet är på väg att drunkna...

Det finns en liten, men ack så kraftfull liten bitch, som sitter där inne och surar. Surar och missunnar... (Undrar vad hon livnär sig på? Polly?) Åt helvete med monstret. Jga må ha klarat mig förbannat bra ifrån PMS men fick den här DNA-strängen istället... Morr! Vill inte! Förbättring utlovas...

Instruktören i fråga är bland de ballaste jag träffat i alla kategorier. Basta!

Skärpning Hanning, skärpning...


Missa inte...

http://www.sporthallen.nu/startsida-bollnas/julklappar2010

hittade ett opublicerat inlägg...

gissa vem som inte studsade på moln igår kväll?

Jag lever i en villfarelse att jag är vältränad... Bullshit! 4 rörelser/momnet på 8 timmar och jag är fortfarand einte nöjd med mina resultat. Dock i samma shape som en gammal disktrasa. Lord... Kondition stod det visst på morgondagens schema... Hjälp! Blåmärken på rumpan efter alla legcurls/kickbacks och värre lär det bli... Jag är hela gruppens anka, jag tillsammans med Anna, men beröm fick jag för min övertydliga mimik.

Summa sumarum: för många laxra (fler än i en laxask) har jag fått lära mig att jag är en anka, är grym på att äta dumle, har superdupersvårt för att sitta still, upplevs som en liten tant med min stickning och att min mimik ibland är ett hinder för att kunna ta mig på allvar... Värt!

Kan mycket väl vara så att grunden till inlägget lades innan middag... fröken med matochsovklockan ni vet :)

qvack qvack

20 lax för att få höra att man är en anka. tack för den muttrade 2 blondiner (nu med nya smeknamn) och släpade sig hemåt efter andra dagen... påt igen bara och tillbaka. revanschsugen? skojar du? hell yeah!

core ska det va och teknik är mitt nya kall i livet. morr och spott, I'm giving you back som Janet sjöng...

dag 3 med helt ny inställning och motivation som ingen trodde fanns i vrånga lilla fröken. utmaningarnas utmaning avklarad och fröken är nöjd och glad som få. beröm alabama! har jag sagt att ödmukhet är stenball? japp...

traskade bokstavligen på små moln genom Uppsala och hann på hemvägen, med musik pumpandes i öronen, sätta ihop ett nytt pass samt skriva en halv koreografi... inspiration? deluxe!

enda molnet på himlen är frökens godisrosaskor som dansats sönder, efter knappt 3 månader... spons någon?


nästsista dagen

3:e dagen avklarad men peka-med-hela-handen-fröken vill inte åka hem. inte alls! vi har ju typ bara börjat ocha llt är så jävla kul, och jag fattar och det finns hur mycket som helst och... mera, mera, mera!

torsdag 05.18

När det närmar sig jul då ska jag skicka julkort. Stora fina julkort men bara till SJ. Sj, SJ gamle vän... Varför undrar du?

Jo Hannas morgon, nej korrigering, gryning: Uppstigning 03.00 och sen promenad mot tåg som ska avgå 03.43. Noll problem. Men nu har tåget forfarande inte avgått... Kan inte komma på något vettigare än att hänga på tågstation den här tiden på dygnet... Ny beräknad avgångstid: 05.45, tack för det.

Ska nog se till att välja ett kort med glitter.

första för i år

Jag ser det snöar, jag ser det snöar... jojo, deluxe dessutom! snöröjning? nja... inte på gång/cykelvägen till heden... skitsamma sa en kärlekskrank dansfröken och stretade på i framåtlutad ställning med P3 i öronen... morgonmail ska skickas! basta!

hur mycket kan man sakna en gammal disco-räv? egentligen?

btw, hur många och stora tummar kan man hålla för att gryningståget mot fina hufvudstaden går i tid imorgon?  måste måste fungera...


den där Bush

han har släppt en bok. en bok om hur han tänkte (eller inte) och varför och hur han känner för det idag. luktar intressant men det bär ju emot att betala för den och stötta honom... hur göra?

nudda knä

givande. faktiskt. speciellt när man fryser i likhet med en nakenhund eller annat emligt djur... brr. skrik, panik och dödsångest visserligen. blev rätt mycket av den varan med två övertrötta och stillasittande blondiner. det och godis. massa godis.

"Du rör inte mina knän din jävel!"

Så jäkla roligt... torsdag kan bli kul...

pax vobiscum

drömmer om latinska substantiv och vaknar kallsvettig insnurrad i lakanaet och bara måste, MÅSTE, ta reda på vad lårben heter kl 04.32... helt normalt tycker våra lärare, några av dem dristar sig till att se det som något positivt. mardröm kallar jag det för. kort och gott.
scapula, sternum, fibia, costa

november med ett löjligt litet leende

uppkrupen i systers och snubbes soffa med tekopp och mer än lovligt skitigt hår. lovar att åtgärda innan nästa föreläsning.
föreläsningar alabama och i tempo strax under ljusets antal km/h... dock har intresset inte svalnat. knappast. snarast tvärtom. studielängtan blommar i vanlig ordning upp på de här breddgraderna men varför följer inte lusten med på resan hem? pyspunka varje gång.
listan över önskemål för framtiden har dammats av igen och redigerats... ordentligt! men hur ska man kunna välja?
frökens stora favorit befinner sig alldeles för långt bort men magkänslan är ändå bra, tillvaron likaså. just nu känns livet mest bara liksom typ bäst. världsrekord för november fnittrar fröken, panik skriker de grå en våning upp som har svårt att sortera... förvirring är en del av inlärningsprocessen påstod dagens sista föreläsare och skrattade bort all vår oro. what the fudge! jag hoppar på tåget! det är ju knappast baserat på någon empirisk undersökning men satan så mycket jag lär mig just nu isf...
diskbänken hotar med att krevera under tyngden och ikväll var det min tur. tanken var ju egentligen att fröken skulle natta kudden i duktig tid men den där noelpristagaren då? och stickningen som ber om att bli klar? och mailet (i pluralis) som fortfarande inte besvarats? höstlov my ass... men fortfarande, november med ett löjligt litet leende. vad är hemligheten?

på promenad

mycket sådant denna vecka. det och latinska namn...
lätt surrealistisk känsla att gå förbi gamla jobbet och... ja bara går förbi. benen var nästan på väg in av sig själva. snacka om helomvändning i livet. nu först fattar fröken...
hur tappad är man inte egentligen? när det tar 3 dagar innan man fattar jargongen och ramlar tillbaka i mentaliteten då vet man att man varit borta för länge...

En månad med pendlande i fokus

Kollektivt och ekologiskt ska påpekas!
Mycket ser man utan att ens lämna landet. Skånsk gås som granne någon? (ägaren gick inte av för hackor hon heller...)
Dela säte med olika pubertala pojkar: de som smygfotograferar en och sen de som somnar på din axel. gulligt.
Inte att förglömma: mannen som kissade med öppen dörr. Mindre okej tyckte Hanna som hade sätet bredvid toaletten.
Kollektivt resande bjuder sannerligen på många äventyr och knappt har månaden börjat. Det här inlägget kan med andra ord komma att få en uppföljare...

"Va fint sminkad du var idag...

-Är det något särskilt?"
Handen upp flickor, pojkar också för den delen, som fick samma komplimang av det motsatta könet över tekoppen i morse... Och klockan var inte ens 7! Jag åker till Uppsala alldeles för sällan. 

RSS 2.0