Sista dagen på jobbet
Nu har vi jullov. Tack för det.
FOTosession
2 veckor utan dans, rörelse, promenad, hopp, skutt.
2 veckor med kryckor, voltaren, heparin, sitta still, ispåse.
Nu: färdiggnällt. Idag vänder det. Check på det!
Fotnot: avskyr Göteborgsvitsar men lite roliga är vi. För att inte prata om snygga.
Världens bästa valp
Säg bara ja eller?
Skitsvårt ju! Har proppat eleverna fulla med det måttot men när det kommer till en själv då? Försöker att våga. Försöker som fan. Nojjar som få över ett pyttebeslut. Pytte i jämförelse med mycket annat men ändock skitläskigt.
Kollegorna bildade peppgrupp och sparkade men det blev liksom inte av i alla fall. Fegis? Nytt epitet? Kanske. Det finns värre.
Gömmer mig bakom bortförklaringar och försökte köpa tid genom att ringa ett läskigt samtal. Lever uppenbarligen mitt liv som om att det tog plats i en domstol. Försvarstal, slutpläderingar, fömildrande omständigheter och bevismaterial. Hej och hå. Gick man i barndom i år eller vad? Ska ju tydligen vara ett tydligt tecken på stress så kanske det.
Roger, roger.
gula stövlar
ja tack. gärna. ge mig. fint...
PW -check! ...eller?
Läser ständigt ansiktsboksuppdateringar om pws (gissa om jag funderade länge innan jag fick hjälp med att knäcka koden) om snitthastigheter, distans och tidslängd. Hej hej jag heter Hanna och är alltid främmande för allt som är nytt det där verkar inte klokt annonserade jag och (med handen på hjärtat) dömde ut träningsformen (?) hårt. Utan att faktiskt veta vad jag pratade om. Inget nytt under solen med andra ord.
Jaha ja och sen? Alla levde lyckliga i alla sina dar?
I skydd av sörbos lummiga skogar och med en labradors outtröttliga behov av motion som ursäkt gav jag mig ut. Bara ett problem Einstein. Hur gör man?
Med god hållning (råg i ryggen och knäckebröd i rumpan), fjädrande gång, lätt spänd rumpa och armarna ivrigt fäktandes framför mig bar det iväg. Heja heja, friskt humör. 61 minuter senare (exakt matchat med podversionen av Eva Dahlgrens sommarprogram) och ett okänt antal kilometrar senare var både blondin och labrador tillbaka.
Och resultatet? Vad hände?
Tja, pulsen gick ju definitivt upp men om det berodde på den nya och mycket effektiva träningsmetoden eller mitt stressade försök till att hålla reda på allt som (jag tror och inbillar mig) tillhör en regelrätt powerwalk... Om det får nog de lärda tvista.
Power walking är en träningsform som ämnar aktivera maximalt antal muskler [1] när man är ute på promenad[2]. Det motsvara fysiskt aktivitet som ämnar uppnå högre energiförbrukning än vid traditionell promenad men mindre belastning av leder än vid springning[3]. Sporten kan utföras från absolut nybörjarnivå till avancerad nivå och kan utföras i ett och samma tempo eller också i intervaller. Power walking är en lågintensiv träningsform, vilket är träning som bedrivs med låg belastning, ca 50–70 % av maximal syreupptagningsförmåga, t.ex. promenader och cykling. Lågintensiv träning ger högre fettförbränning i relation till kolhydratförbränning än högintensiv träning.
Termen Power walking har i viss mån börjat ersättas av gågging[4] (en sammanslagning av gång och jogging). källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Power_walking
fint liksom
kanske finast.
hittade en supersöt liten blogg och som grädde på moset med en tävling dessutom. klicka HÄR för att kika själv...
Luta huvudet
Men det är ju så värt det. Morgonstund på ranchen.
St Paddys
Grönt skulle det vara.
Morgonsnuffel
Lagom rivstart liksom.
adventure
1 gång var jag i St John's 2 gånger. (Bokstavligen.) Ingen har sett så mycket av Kanada som jag. Det tog 6 flygresor, 7 flygplatser, 3 snöstormar, 3 taxiresor för lillasyster och jag vet inte hur många påsar med pretzels innan jag var framme.
Ryktet har minst sagt föregått mig och det sägs att samtliga 60 st (!!!) resia-kontor skrattar, att våra zumba-ladies döpt oss (för gott) till Piff & Puff samt att det kan vara så att en krönika skrivs om mig i detta nu.
Sandra var orolig för huruvida jag skulle hitta mitt bagage och gate men tänk om hon vetat att jag inte ens visste vart jag skulle. Jaja, rätt kontinent i alla fall. Rätt ö till och med.
Frågan är ju bara hur man berättar för päronen utan att man blir omyndigförklarad på livstid?
Annars då? Kanada? Fint. Väldigt fint. Som att träffa ett helt annat folkslag. Öppna. Hela Sverige hit på studiebesök tack!
Hänger med Pluttan 24/7 och kallar det för kvalitetstid med lillasyster. Hur mycket kan man sakna sin lillasyster?
pass
spännande följetång. det började i bollnäs, på lokala passkontoret. den väldigt omtänksamma passtanten (osäker på om det är korrekt yrkestitel, anyhow...) påpekade duktigt att min namnteckning såg vääääldigt ihoptryckt ut. att den ser just så där "hej-här-ligger-en-mosad-fluga-aktig" ut vågade jag inte berätta utan skrev duktigt om den och försökte pressa in mer luft. så där sa jag och hoppades på ett godkännande. ett godkännande på att jag är vuxen nog att skriva en namnteckning som ger mig ditt godkännande att skaffa pass. snälla? kändes precis som när man lämnade in första skrivsstilsläxan läskiga fröken Sigrid i Moskola anno 1991. Hur som haver och lakritsbåtar. Namnteckning check.
Men foto då? Yes. En klar favorit. Skuttar vi inte alla lös fullständigt av iver och glädjerus då får vi fotografera oss (läs: föreviga våra tillkortakommanden till att passera som fotogenisk samtidigt som man är pinsamt medveten om att just den här bilden ska förfölja en i laminerad form i 5 år.) på passexpeditioner? Se inte livrädd ut den här gången, spänn inte käkarna till absurdum, stirra inte, försök se naturlig och avspänd ut... Har vi inte alla ett liknande mantra? Handsvett och total utmattning redan innan processen börjat. Poff! En bländare som skulle kunna knäcka extra på Arlandas flygplats går av och man blinkar förvånat. Är det klart? Fastnade jag? Ett par sekunder senare får man se resultatet och döm av förvåning när det är typ samma nuna på bilden som stirrar tilbaka på en i badrumsspegeln. Det gick. Jag fastnade. Ingen bild jag ber att få en extra kopia av men lättnaden över att slippa smuggla med sitt pass varje gång man är på resa med vänner (eller ännu hellre nyfikna elever) sköljer över kropp och själ som farmors svartvinbärssaft. Lyckan är total. Dagen känns lättare och man funderar redan på om man inte är värd ett nytt underställ eller kanske en ny pocketbok som belöning. (Belöningssystemet från barndomen sitter i. Kuriosa: lillasyster fick ett par adidas träningsoveralls byxor för att stretat på med brillor i 5 år.)
Passexpeditions tantens kalla stämma avbryter dagdrömmarna:
-vill du ta om bilden?
-va? nä, jag ser ut så här. (lite inställsamt och återigen med förhoppning om att hon ska godkänna mig och den här gången mitt utseende samt förmåga att posera på bild. snälla?)
-ja du får ta om bilden om du vill. det går snabbt.
-öh, nä. jah tror inte det..
vid den här tiden var klockan 7 minuter efter passexpeditionens ordinarie stängningstid på en fredag. mission passport fail.
b2-brist?
nä inte bananer. inte heller pyjamasar men kul parallell.
munsåret av rang har i alla fall äntligen sjappat. inte en dag för tidigt.
läkande recept? när varken mormors huskurer, antibiotika eller specialsalvor bet på skiten emigrerade fröken. quality time med lillasyster, jordnötssmör, jetlag alabama, snöskottning, arg Betnér, konstig katt, norsk självbiografi, pulverkaffe, gummistövlar, överstrykningspennor, conversepremiär, stadsvandring, falsk jig och skogsmullande på vindig signalhill var däremot grejer det.
over och ut. roger roger.
bondtölp
synonymer: tölp, bondlurk, lurk, lantis, bonnläpp
bildresultat vid googlesökning:
om detta inlägg publicerats har jag efter många (läs: jättemånga) om och men tagit mig tillbaka till sverige (peppar, peppar) och får helt enkelt vänja mig vid mitt nya smeknamn. svågerna har utnämnt mig till en bondtölp. nej, fel. en bondtölp ut av rang. slå den ni.
sidospår: pappa har såna stövlar. kan man skylla på sitt dna?
jesus christ superstar
vi ska dit. orkar inte ens vara ödmjuk över det. biljetterna är bokade. kan det vara så enkelt att stora höstångesten kan avhjälpas med fina saker att se fram emot? tror det för just nu så känns inte september särskilt ångestfylld alls.
word
tages tacksamt emot
det är slut
en hel era. hej då liksom. tillverkningen av frökens favoritgarn har lagts ner. bajs.
det går troll i loppet
Bara för att man skulle vara så där förbannat uppkäftig och skicka fräcka julkort. tack för den. karmabarma. gissar att statistiken ligger på 3 inställda och 1 genomfört. halvsnyggt.
1 stycke startplats till årets tjejvasa bortskänkes. tack för mig. hej.
löparknä
Skitknä. Punkt. Rastlös som få och klättrar bokstavligen på väggarna. Humöret påminner väl närmast om grav PMS och tålamodet har flytt sin kos. Ödmjuk? Omtänksam? Gullig? Skulle inte tro det. Har stängt av mobilerna (i pluralis) och försöker att lyda sjukgymnastens ordindation. Vila. Svärord på fyra bosktäver. Tack för den.
Täcket över huvudet tills ljuset är tillbaka. Hörs.
