med risk för att vara tjatig...

men jag har faktiskt världens bästa jobb!

Fast det är ju så... Punkt och slut.

Jobb i pluralis ska kanske tilläggas... Men fortfarande. Bäst.

Vad spelar det för roll att frökens vanligaste kroppsodör är svett, att jag inte kan knäppa ett par jeans eller fortfarande inte har en färdig högskoleexamen? Nada!

9 fina elever fick plats i den annars kontrollerade Gunnar och succén var ett faktum... Vi kallar det mentorssamtal. Kollegorna muttrar något om fjäsk men ibland så hör jag ju så dåligt...

Sista dagen på heden för i år är precis avklarad finigaste dansarna har återigen imponerat!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0