ur askan i elden

precis när det där otrevliga eventet hockey-vm avklarats så börjar mr tivos hallåor att påa fotbolls-vm... tar det aldrig slut? orkar inte... är det inte så att serige inte ens är med?

vm hit och dit och ett stort bröllop på det! jojo... rakt in i vhs-träsket igen så att man överlever... hoppas extra mycket på strålande väder heeela sommaren så att man slipper plågan!

men hur stolt kan man vara?

mår som en prinsessa och tillbringar dagarna med enbart solstrålar... det går väldigt bra just nu. tack för det!

mitt upp i en klassisk redovisning, avslutning i helgen så att det står härliga till, premiär nästa vecka med fina SaRosa, lite dansforum på det, ett körslag eller två, massa dansshower och sen spännande sommarjobb...

"dom är såna där karriärsmänniskor, tänk på det du också!" slängde någon ur sig lite väl oförskämt igår... pyttsan! fröken vägrar fatta piken, snea bollar går aldrig in i mål och avundsjuka luktar illa! fröken har världens bästa jobb, det bara är så...


värdelöst vetande: rökridå

  • USA bombar alltid andra länder som mest under Super Bowl.
  • Under dygnet när Bill och Lewinsky-affären uppdagades släpptes det mer bomber i Kosovo än under 2 veckor normalt...

bilhäng

Lite nostalgi i bilen hem från ranchen med fina Pluttan och coole Snubben inspirerade fröken till tvätt och städlördagsmorgon med Whitney Houstons gamla dängor på hÖÖÖgsta volym... Sug på den ni grannarna! Bakis? Sååå sorry... Nat! Kan ni ha...

 

notera gärna likheten i frisyr med den som nyligen visades på en modevisning inte långt härifrån... inte utan att man är lite stolt faktiskt!


tv-tablå

Fröken ka för sitt liv inte förstå varför hennes älskade tjock-TV visar filmer som X-men?

Vem kom på idén? varför har de gjorts? Vad är sensmoralen? Är jag tappad? Säkert, men dåliga är de. Längtar tillbaka till Björnes magasin, det var grejer det... Back in the days som någon blondin skulle ha hävdat. Det blir uppenbarligen ännu en sommar med vhs, där finns det guldkorn!


det där med hockey

fattar inte alls grejen... nu? i maj? varför?

suck... mörker. varje kväll och heeela kvällen. inte okej. saknar mina rutiner... vem bryr sig egentligen? är sverige ens med? ingen koll...


vad är väl en bal på slottet?

ja säg det? det vet nog ingen GH:are förrän hösten 2011 men hur en bal på nationen går till det kan jag med inlevelse berätta...

gissa vem som flydde verkligheten en helg för att umgås med lillasyster och hennes karl på allra bästa sätt? jojo... inte utan att man känner sig lite nöjd.

åtskilliga timmar har spenderats på GH:s nya terass med sånghäftet i högsta hugg, omgiven av fantastiska människor har fröken tjattrat och skrattat som aldrig förr... helt plöltsligt gick ljuset upp och någon förstod vad hon längtat efter så länge... nu krävs det åtgärder!

lyfter på hatten för världens bästa kavaljer som helt by the book tatt hand om den förvirrade kusinen från landet och vallat henne genom samtliga traditioner och ritualer...

citatet: "vi är lite som en sekt vilket du snart kommer att märka..."

måste ju även slå ett slag för lillasysters egna lilla guldklimp, Joel the man, som vallade mig genom Uppsalas sevärdigheter... domkyrkan i all ära men kom inte och snacka förrän du sett universitetshusets samlingssal. hörs!  vore det inte för sina juriststudier skulle han kunna bli en fantastisk reiseleiter, jajemen!

lever på minnet och funderar vidare... vad vore livet utan en lillasyster som min?

 


imse vimse jävla monster

som sagt, deras segertåg har endast börjat... mutter, mutter...

hann inte mer än komma hem från Uppsala förräns man hittade första monstret: i kökstaket! så jäkla lågt eller högt eller... taskigt!

värsta kamikaze-piloten är han dessutom! eller hon, bruakr det inte vara honorna som...? ja, all biologi har ju lämnat hjärna för länge sen... släpper det och fortsätter, hålla tråden var det ja. mamma har i alla dessa år intalat mig att jag är större än spindlarna att de i själva verket är räddare för mig och att det bara är att ta tillbaka makten. pyttsan! den här är tränad för självmordsuppdrag. varje gång jag närmar mig köksbänken firar hon/han/den ner sig i sin äckliga tråd och stirrar mig i ögonen... slut på diskussonen, jag släpper köket till fienden. det blir diet heeeela veckan. se det här inlägget som som min kaputalation snusk-djur. vitt flagg! hej då. hej då länge...

17:e maj

Norges nationaldag, en händelse som fröken ännu inte lyckats uppelva live, jaja... det kommer väl...

Men inte bara är det en dag för knätoffsar, dans längs gatorna och fest i lilla underbara staden det är även Internationella Telekommunikationsdagen något som fröken hyllade på allra bästa sätt och passerade 20 000 sms-gränsen på lilla nallen... jajamen! inte utan att man är lite stolt faktiskt!

en försiktig fråga bara...

vem är rösten som på stationen som alltid ropar ut ankommande tåg? Sköts det regionalt eller nationellt? Har svårt att tänka mig att varje sketen liten station i svealand har en egen... vad heter det yrket och hur ser arbetsbeskrivningen ut?

Den som inte frågar...

snart dags igen...

..lite paus får man väl tillstå att det varit men inte längre! Rep igår, stämmor till förbannelse men nog fan går det! Effektivitet deluxe...

Känner mig priviligerad, tack fina ni...


byter forum

började dagen med att gnälla på spacebook i förhoppning om lite medlidande... gick så där. mest något kavat råd om att införskaffa en bättre comcealer. fet chans... don't exist muttrade fröken.

inte nog med att pollen-helvetet flyger och far så att man blir galen, gissa vilka som tittar fram lagom med solljuset? spindlarna! frökens tysta önskan om att heeela släktet skulle ha frusit ihjäl i midvinterkölden åt fanders... är livrädd, verkligen livrädd. helt utan överdrift. hör min egen puls som om hjärtat vore kopplat till en baslåda, tryck över bröstet och blir yr... varje gång! varje gång! orkar inte...

min ömma moder ruskar bara på huvudet och undrar vad hon gjort för fel som fick mig. själv funderar jag på att sluta någon form av pakt med odjuren, typ dela upp lägenheten i två eller så...

det bara måste finnas en lösning...


som jag har längtat!

småsnorig med rinnande röda ögon... omvärlden tassar på tårna och undrar försiktigt om man är ledsen...

"same procedure as last year"... fucking pollen! inte ens Pluttan kan hitta en spexig vinkel på det här... Pluttan ja, avfärd om ganska exakt 2 dygn... hur mycket kan man sakna en lillasyster? enormt!

håller tummarna för att högskolan får tummen ur och att det där intyget ligger på hallmattan vid ankomsten till kaoset (aka lägenheten, dammsugaren har rymt...) ikväll. på lördag baby, på lördag...

roger, roger -över och ut!

bummer

värsta bästa pappsen sticker åt sin mer än myndiga dotter några hundra pix till nytt headset så att bilturerna kan bli någorlunda säkra igen, vafan spelar det för roll när det var mobilen det var fel på? hur lång svordomsramsa kan man producera på morgonkvisten? jättelång visade det sig... helt galet lång! lord...

och hur satan ska det lösas praktiskt? när ska jag lyckas lämna in min mobil på lagning och hur vågar man det? av erfarnhet vet ju vem som helst att det innebär att vara absolut mobilfri i typ ett sekel, för att få tillbaka sin mobil (om man nu ens får tillbaka den och om det ens är rätt mobil) utan nummer och om möjligt ännu trasigare för att just precis jag hade turen att få min mobil skickad till den där killen som gör sin andra dag på arbetsplatsen och fortfarande inte vågat berätta för sin chef att han inte kan ett skvatt om elektronik eller dylikt  utan faktiskt plåtslagare... grattis mig! elevernas tillvaro med sms-trakassering är snart ett minne blott!

tycker att vi alla fattar våra händer, vänder ryggen åt dessa nallar och tar tillbaka den hederliga gamla traditionen med röksignaler... bums!

ärlighet varar längst!

när jag var liten brukade min fröken rita guldstjärnor i mina läxor när hon rättat dem. eller ibland... inte alla. bara när man lyckats stava någorlunda rätt, fått till det där med skiljetecken och dessutom färglagt flaggan, hästen eller vad det nu var i rätt färg... summa sumarum: fick man en guldstjärna hade man gjort bra.

nu är fröken, fröken själv och tänkte uppgradera det gamla systemet... sagt och gjort, ett smärre föråd med glitter besprödda klistermärken föreställandes ballerinor köptes in som belöning till årets elever med klassisk termin. vid bra insatser var det då tänkt att man skulle få ett klistermärke. som alla nästan vet så är vi snart vid terminens slut och inte alltför många klistermärken har delats ut (notera att jag som författare väljer att inte lägga någon som helst värdering vid detta) så fröken räckte under dagens lektion fram arket med märken till eleverna och sa "varsågod, de här ska ni ha". vad tror ni gensvaret blir? jojo...

"men Hanna, du kan ju inte ge oss alla på en gång, klistermärkena är ju den enda anledningen till att vi kommer hit!"

demokrati für alles! hur fan ska jag kunna skaffa barn? jag fattar ju inte ens de mest elimentära reglerna! ger upp...


måndagmorgon...

...och helgen är i vanlig ordning över. minns knappt att det blev fredag innan det var måndag igen... puh! nästan så att veckorna är mer vilsamma än de lediga dagarna som aldrig vill bli just det: lediga. inte det minsta... fröken har tillbringat timmarna i hårda trappan, under täcket, med babben, vid föräldrarnas kokande grytor, framför kameran, i ett måttband, i danssalen (ingen nyhet där inte...), i bilen men framförallt med sina vackra elever. vissa saker kan man bara inte sätta ord på...  darlings! med handen på hjärtat får man ju erkänna att någon liten timme eller två faktiskt har spenderats framför mr tivo också och nu kommer vi till helgens stora aha-upplevelse... nog är det väl bara i sverige som en lergöksorkester kan existera? passar ju lilla landet lagom som handen i handsken. trodde först att det var något sjukt påhitt av yrrol-gänget eller liknande men icke! på fullaste allvar har man någonstan i svea rike startat en lergöksorkester under ledning av en frodig dam med dragspel... 

i jämförelse med det kan jag tycka att lillasysters upphetsning över det kommande kungliga bröllopet står sig ganska slätt.  jag menar, förstår att man uppfostrat samtliga barn i byn till att för evigt vara dömda till titeln "tönt"? skammen över att man själv en gång varit scout bleknar ju...


maskerad på g...

"Hej du är härmed antagen till Årets stora Cirkusfest

Duhar blivit tilldelad rollen som:

Lindansös"



Ja...  Hur ska detta tolkas? Är det en hämnd för alla balansövningar under året eller vill man vara snäll och låta mig använda samma outfit som förra året. (Får ju erkänna att det där med utklädnad inte tillhör den starkaste sidan.) Hmm... Direkt oklart. I början av juni smällder det i alla fall. Själv trodde jga ju faktiskt att det skulle bli starke adolf elelr möjligtvis en säl... Nänä! Fröken får grubbla de grå så ska det nog gå vägen men det där med portabel lina känns ju minst sagt som en utmaning...


jaha...

...och så vart det stillestånd i hjärnan. Vad var det jag ville dela med mig av? Hmm... Säkert inget som bidrar till världsfreden i alla fall.

Veckan gick ju fortare än fortast. Galet fort. Poff och så var det fredag... Vad satan hände? Vart har jag varit och vad har hänt? Hmm... Noll koll, liten boll.

Donna med modevisning, koreografi, pudlar på huvudet och vem vet allt har avklarats... Mycket jobb för lite glans men som oftast en väldigt rolig resa! Ännu roligare var det ju att läsa recensionerna... Tack för det sa 2 blondiner och myste lite extra. Telefonen ringer sig varm heeela dagarna när inte inkorgen drunknar och går under. Många trådar att knyta ihop så här på sluttampen, det ska gå men pax för krasch på midsommardagen. Mobilfritt dygn under täcket  planeras...

För tillfället linkar fröken sig fram, blod svett och tårar utan någon som helst överdrift. Catwalk-dans med foten i svart tejp, inte så där väldigt gala men allt roddes i land. Men nog kändes päronens förslag om akuten lite väl överdrivet, även för en hypokondriker som jag själv. Hörs! Men skjuts till jobbet och glass blir fröken aldrig för gammal för, även om den där glassen var och förblir imaginär... snålt sa Bill. Eller nä... Bull blir det ju, Kristin är Bill. Nästan säker på det faktiskt... eller? minnet sviker oss gamla. tört.

Dagens horoskop bjuckade både undertecknad och resterande kollegor på ett gott skratt... "En romans är möjlig med din chef eller någon som är äldre eller rikare än du. Du blir häftigt förälskad." Jaha... När? Nu? Hur löser man detta? "Hej jag heter Hanna, hur gammal är du och får jag se ditt kontoutdrag?" Greta påstår att jag sätta mig ner och vänta på att det händer... Tyvärr, det har gett absolut noll resultat. Bara och inse att man blir flickan på glasberget för tid och evighet...  Hoppas dom har mjuka kuddar där, sittsår är minsann inte att leka med.

klart, slut, lakritsstrut!

 


RSS 2.0