Pinnar
När jag gick i ettan (för typ ett sekel sen på lilla Mo skola) så delade tuffa tjejen (hon med snetofs och rekordmånga luktsuddisar) ut vandrande pinnar i glasburkar till de som var värdiga. Jag fick ingen. All min skådespelartalang krävdes för att dölja nederlaget. Sorgen var total!
I morse gästade Skansen-Jonas Nyhetsmorgon med diverse småkryp. Vandrande pinnen var en av dem. Noll jävla avundsjuk så här i efterhand. Är detta vad som kallas för Closure?
Kommentarer
Postat av: Pluttan
Julia Andersson hade en sån. Dom kamouflerar sig efter omgivning... SKITKUL när den rymde! Så jävla äcklig. Jag satt med fötterna upp i sängen stel som en... pinne.
Trackback
