9 timmar girja
Tveksam som få och med en handfull skräckscenarion på näthinnan checkade man in på utbildningen. Jo, fjärilarna var på plats i magen dom å. Allihopa. Styrketräning är ju inte frökens starkaste. Lägg till ett mer än lovligt trilskande knä så har vi nog hela bakgrundshistorien.
Och nej jag titulerar mig inte som mentalcoach.
Jaja, handbromsen ur och vi åker. Och jämarns va vi åkte. Pang, tjong och föreläsning på en gång. Nya teorier knuffade undan en massa gamla antaganden och logiken nickade instämmande. Muskelkedjor ja tack! Att allt gick i 120 utan säkerhetsbälte gör ju absolut ingenting för någon som har rumpan full utav myror.
Praktiken då? Och farhågorna? Åt fanders med mentala uppladdningen, det var ju skitroligt! Att svinga sig till sin kompletterande träning lär ju vara det bästa den här sidan om 1888. Tackar chefen för bra påhitt och Linus för grym utbildning.
Har nog skrattat mig till en handfull nya motoriska enheter i samtliga magmuskler och har återigen kunnat konstatera att det inte bara är överskottsenergin som länkar oss samman. Den dåliga humorn är lätt signifikant den å.
Med en rejäl spark i den mentala rumpan checkade jag äntligen ut och lovade mig själv att absolut fortsätta...
Knäet? Har knappt mått bättre. Varken då eller efteråt. Lyfte en teori med gängets två sjukgymnaster och kanske att vi hittat lösningen. Simpelt men helt okej. Swing it!!
