Hur trött får man bli?
Kulturkrock i all ära men ålderskrock då? Tröttsamt, minst sagt. Har nu tvingats lyssna till en hel drös fördommar gällande bloggar... Noll kul. Expertkommentatorerna i frågan kan knappt stava till www och har väl själv aldrig besökt en blogg men nog har man tillräckligt med kött på benen för att uttala sig ändå. Kul i jul. Nä visst får väl även jag hålla med om att Linda Rosings blogg inte tillhör favoriterna. Det finns väl egentligen ingen människas matvanor som är tillräckligt intressanta för att sprayas ut på webben. Men så låt då bli att läsa skiten. Och dra för Guds skull inte alla över en och samma kam. Inte alla är likadana, det borde man väl ha lärt sig på sin ålders höst? Trodde jag ja... Pyttsan!
Jaja, gamla hundar lär sig inte att sitta bara så där och vi yngra ska lära oss vet hut, när de äldre talar då tiger vi yngre. Basta! Men hur rättfärdigar man det faktum att man först fördömmer alla om läser bloggar men sen själv går hem för att titta på Victoria Silvstedts "My perfect life"? Argumentet "att dom var ju faktiskt i Orbaden" känns lite tomt...
Miljömuppen citerar #10:
"Var manuell. Använd dig själv som energialstrande maskin och ersätt de batterier som faktiskt inte behövs. Trampa därför fram ström med din cykels generator istället för att byta till batterilyse.
Att en "batteridriven pepparkvarn med belysning" är lika onödig som en batteridriven korkskruv är tämligen självklart. Men det går även utmärkt att vispa grädden, borsta tänderna och skumma mjölken till cappucinon manuellt (av latinets "manus" som betyder "hand").
Starka handleder får man också vilket är bra när man spelar badminton."
