alternativ påsk
2008-03-22
04.15 väckarklockan ringer... God morgon! Eller inte...
04.42 anländer till Bollnäs tågstation för att ta tåget som avgår 04.50 till Stockholm.
04.43 inser att tåget är försenat och ny avgångstid är 05.30 (tilläggas bör också att det vid den tidpunkten var -15 grader, mutter mutter...)
05.29 stiger ombord och somnar mer eller mindre omedelbart.
08.15 vaknar strax utanför Solna och undrar varför tåget kryper fram i snigelhastighet?
08.52 kliver in på hotellet, scannar med hjälp av mitt pekfinger in mig i databasen och startar sedan växeln.
Ännu en storhelg på Fawlty Towers, denna gång som switchbitch, varför? Det är direkt oklart men min gamla invanda skräck för familjehelger bidrog nog till att jag med lätthet bokade in några dubbelpass när Herr Skåning så vackert bad mig tillbringa påsken med honom. Och här är vi nu, 14h senare och jag har fått massor gjort. Även om det inte direkt syftar på arbetsrelaterade sysslor men jag kan stolt visa 10st vackert nymålade naglar i ljusrött. Har dessutom hunnit plöja i genom alla avsnitt av 9A och det är åtminstone studierelaterat. Den serien kan om något motivera en till att bli en bättre pedgog.
Och även om just denna dag har varit mer än lovligt lugn så har resten av veckan varit uppåt vägarna galen. Anlände som vanligt till Bollnäs sent på måndags kväll och fick hoppa in som mentor på en gång, en lugn natts sömn? Pyttsan. Och sedan var det i gång igen med det obligatoriska 14h passet på tisdagen där vi dessutom hann klämma in ett välbehövligt besök hos sjukgymnasten. All heder åt henne som äntligen fick ordning på både nacke och rygg men jag kommer nog aldrig vänja mig vid vare sig hård massage eller de obehagliga ljud som framtvingas när de ska knäcka ut ryggen... Ryser fortfarande när jag tänker på det.
Även onsdagen höll tisdagens tempo då det var dags för intagningsprov för nästa års klass. Jättespännande att få träffa alla blivande elever men gissa hur trött man blir? Både jag och Elina såg nog närmast ut som 2 urvattnade spöken efter 8h i danssalen. Men hur trött jag än blir så inser jag ju ständigt hur pass bra jag trivs med mitt arbete! Och då spelar det ingen roll hur högt släkten eller alla andra lyckas få upp ögonbrynen eller påpeka avsaknaden av egna barn. För hur less man än kan bli på sina eviga mysbyxor och/eller ständiga ömhet i muskler och leder, hur kul får man egentligen ha på jobbet?
Nu närmar arbetsdagen sig sitt slut och även om det bara blir ett kort besök i favoritlägenheten innan man återigen ska hit ska det bli riktigt skönt... Stor säng, varmt täcke och och raggsockor, livet på en pinne liksom. Har dessutom blivit lovad särskild väckning från hotellet...
Tack för mig, hej!
Mars -tröttsam men det finns ljus...
Men hur trött kan man bli? Nästan 3 veckor i influensa och det bara vägrar ge sig... Morr! Spott! Fräs! Legat hemma i mammas lägenhet idag med strikta förhållningsorder men imorgon bara måste det jobbas igen, fröken får krupp! Dessutom har styrelsen i huset beslutat sig för att installera en sitthiss, vet ni hur mycket det låter när man borrar i marmor?
3 veckor utan träning och med inte särskilt aktiva smaklökar så allt smakar i princip sågspån, kul! Så när 2 av frökens 3 favoritsysslor här i livet är reducerade till i princip 0 och den tredje (läsning) enbart består av kurslitteratur ("Det pedagogiska kulturarvet", "Vetenskapsteori för nybörjare", "Skolhemligt?" osv) då känns Mars månad väldigt tung...
MEN! Då kommer han in, räddningen i mörkblå kostym och skorrande dialekt, hatten av för Skåne! I lördags efter en toppenmiddag, belgisk öl och en massa struntprat så blir jag inte bara vaktad över telefon under min nattliga promenad hem utan också underhållen med Veiron i ottan. Nu är biljetterna till Alicia Keys på lördag bokade och en extended version of Nile City-kväll på söndag planerad, welcome to the Sheraton family -where you not just stay, you belong!
Sneglade precis ner i almanackan och såg sidan för den här och kommande vecka... O vi säger så här, det är bara att lägga ur handbromsen! Magkatarr har jag redan men nåt annat häftigt har jag nog lyckats dra på mig lagom till påsk, gikt kanske?
Jaja, tandborstning och kuddkramning står överst på listan nu sen kommer allt annat... Vi jobbar på!
Rubba inte mina cirklar!
Är det bara jag eller har serierna tagits bort från DN:s nätupplaga? Varje morgon innebär ju lite sunt muttrande över en kopp kaffe tillsammans med Nemi och Rocky... Hur gör vi nu? Ska jag tvingas läsa riktiga nyheter eller ännu värre, tvingas sälla mig till mina något äldre kollegor och deras turordning över papperstidningarna!?
Stämplade ut från hotellet strax efter 23 igår kväll och var tillbaka i morse strax efter 7, trevligt. Men trots ett regnruskigt Stockholm, sömnbrist och fökylning så trivs jag på jobbet, all heder till mina kollegor! Dagen börjar ju regementsenligt med skvaller och kaffe. Vi sysslar enbart med galghumor och förtal men det som inte dödar det härdar hävdar vi med allvarliga miner. Just den här lördagen får symbolisera vårens första dag och det tänker vi fira med semla! Beach 2008? Ingen fara, när alla andra är på semester så jobbar ju vi och det i kostym så ingen dietist i världen kan få oss på bättre tankar.
Efter 2 veckors frånvaro från den älskade lägenheten hade det hopats en hel del intressant post. Hyresavin och lönekuvertet hade hamnat bredvid varandra, symbolik eller vad? Men dessutom hade ett halvmystiskt brunt kuvert smygit sig ner... Jag har då återigen fastnat i något sorts undersökningsnät och pliktskyldig som den gamla jungfru man är har jag nu försökt rangordna och kryssat i rätt boxar för exakt hur otrygg jag känner mig efter mörkrets inbrott i mitt bostadsområde. Med tanke på hur mörkrädd jag är så kommer ju deras statistik bli duktigt missvisande, grattis statistiska centralbyrån.
Nej morgonens bitterhet börjar ebba ut och det är dags för växelhäxans 3:e kopp kaffe...
