Dom har spöat på Liselott!
dom är bra fina
man funderar och grubblar och känner sig rätt så ofta ganska tappad tills någon av dom knäcker ett sånt där fantastiskt citat som bara aldrig kommer att gå ur tiden.
jag övar mig på att säga hej då. nästan. iblnad i alla fall. mentalt typ. vill inte men ska...
make over?
tanken slog mig i fredags. igen ska väl ärligt erkännas.
det är fint när eleverna reagerar som vid åskstöt när man för en gångs skull släpper ut den där hästsvansen. eller när kollegorna enträget, väldigt enträget, frågar ut en varför man är uppklädd när man bytt ut mysbyxorna (du vet dom där ljusgrå med läskig brunfläck på ena skinkan) mot strumpbyxor. eller favoriten, beröm över den nya parfymen när man bara kom ihåg att använda deodorant. najs.
ångestvecken i pannan vet ingen hejd varje gång man har "off duty-dag" och förvänats klä sig civilt. hur ska en göra? att täcka kroppen med så pass mycket tyg så att man inte är oförskämd klarar hon väl av men kvaliten på det hele... lord.
vad är okej att blanda och vad är big nonos? vad anses 2011 vara basplagg som varje blondin med lite självrespekt förväntas ha dinglande på rätt sorts galge i garderoben?
kan man önska sig något sådant i födelsedagspresent? ringa tomten? eller kan man kanske byta ut skatteåterbäringen mot ett par timmar i butiker med ett stycke överextrem stylist som muttrar ord på språk som jag inte behärskar men som resulterar i något som skulle kunna liknas vid normalitet?
att skilja ut bra sport bh:ar från dåliga gör man i sömnen. funktionsmaterial är a och o för fröken och fotriktiga skor... behöver du fråga? tjugonitton olika sorters outfits till olika sorts träningspass beroende på intensitet, genre, tidpunkt eller humör det har hon men koll på årets jeansmode? nä, såvida det inte är samma som 2002 igen...
gör om. gör mig rätt!
matlådor
vuxna - inte vuxna
planerade - inte planerade
bättre bemedlade - inte så bättre bemedlade
fröken själv har ju trott sig tillhöra de något bättre organiserade ett tag, de som kommer med inte bara en matlåda utan gärna två. (inte kan man väl blanda såsen med resten? och salladen har man naturligtvis separat)
ack en sådan villfarelse! noll koll lakritsboll som vanligt. med ett självbelåtet flin gled jag mot personalrummet och ockuperade den bästa micronn för att värma vad jag troddde var fisk och potatismos. gissa hur snopen man blir när man välter upp 300g nymicrade gröna ärter på tallrilken framför den genuint välplanerade kollegorna? jojo..
skomakare bli vid din läst. vem försökte jag lura att jag klarat mig undan från max-träsket? nänä...
i kolarkojan
Man kanske är mammas unge ändå? Najs.
zumba-licens numero 2... check!
7 mer än effektiva timmar i samma sal och det kan eventuellt vara dags att byta ut en kulled i höften.
fröken har gett sig fan på att behärska den däringa sambarytmen även om den övergår all logik... zumba it is!