Hanna Rubäck

dom är inte skitgrymma på att hålla tråden. kan knappast ha klarat grundkursen liksom.

söta? absokut. sötast liksom. pratiga? skojar du? värst ever!

förtvivlat låg fröken på knä framför en av vettvillingarna och gastade "haalåååå?" resultat? ett lugnt "var det någon som sa något?" jojo...

om jag gillar mitt jobb? absolut! bästa jag haft, parerar mellan skratt, gråt och hårklyverier heeela tiden och trivs naturligtvis som fisken i vattnet...

inte ens högskoleprovet bjussar på så svåra frågor som "kärnfysiksgruppen" så stimulans för de grå råder det inte brist på.

teorilektion imorgon med vit tavla och konstiga pennor som hjälpmedel... hua...

"jag är inte rädd, jag kan flyga..."

jo, tydligt det. finfest i converse, kul. hela jäkla outfit-planeringen åt helvete. fudge. ytligt? jajamensan. som fan. fokuserar hellre på det än oron. inflammation i knäfan låter värre. hua... kul i jul. nä. tråkiga skor och rehab alabama. precis tvingats klicka hem nya skor då bollnäs-kommun inte kan uppbåda funktionen "pivit-point", tack för det. vita skor? urk.

stressa inte, ta det lugnt annars läker det aldrig peppar mannen med det outsinliga tålamodet. jaha... damp? mmm... deluxe! vill inte...

tvingas använda jeans (hatplagg!) för att eliminera rörelseförmågan... morr.

kan vara så att pekamedhelahandenfröken skulle behöva ett nytt perspektiv.. mat också för den delen.

Värdegrund kan inte betygsättas. Punkt! Deal på det? Övertygad? Inte? Inte helt övertygad om att jag och politikerna i topp är helt överens här...

Vill vi tillbaka till en "gissa-vad-fröken-tänker-på/tycker-om-skola"? Känns sååå mycket mer 2010 att låta barn/ungdomar lära sig att använda samt finslipa på sina analytiska verktyg. No?

Hur ska ett betyg som ska säga vem du är som person kunna sättas av enda lärare? Vem vill ha det ansvaret på sina axlar? Jag betackar mig gärna...

Känns småsvårt att tenta upp det i efterhand... Komvux liksom. Hmm...

Mycket frågor kvarstår innan jag känner trygg i detta...

både superbra kontra skrikpanik i magen och massa vill inte känslor... skit samma. Philipson klarar det här.

fröken knackar iväg veckans sista mail och försöker få ordning på tillvaron. snart så...

puss å hej då liksom. hua...

http://www.sporthallen.nu/startsida-bollnas/bildspelbollnasess2010

lyckat genomfört och med massa beröm från olika håll. tack för den. man har nog hamnat rätt. takhöjd är bra. nya utmaningar inom samma genre nästa vecka, eller hela månaden egentligen. fröken ignorerar alla gliringar från olika håll och kvittrar vidare... "from the top" :)

kan inte sluta förundras över min bristande förmåga på att tänka till innan... steget före liksom. så där som en vuxen människa borde göra. icke... inte alls. aldrig. blint rusar fröken iväg på nya äventyr utan någon som helst konsekvensanalys... hade jag inte jag dunderövat mitt logiska och analytiska tänkande i nästan 3 år i dammiga no-salar? tydligen inte. funkar inte i alla fall. jag och salander. synd att man träffat sin blomkvist som så träffsäkert tar ner en på jorden då och då... sved gjorde det men nyttigt är det med vitaminer.

november knackar på dörren (men termometern beter sig som om det vore januari... brrr...) och en massa kul står planerat. ny taktik: om man gasar jättemycket går tiden superduperfort och vips, tjops och simsalabim så är det december. deal på det? världsaltet? jag röstar för...

men först ska oktober dansas ut. bokstavligen. typ i alla fall... eller kanske. hur som haver, gala blir det. men vart satan är skorna? oklart... ett stycke guldskor mystiskt försvunna. tur man har apsnajsiga gummistövlar.

det rullar på...

mormor. älskade favoritmormor. den där sköna tanten i rullstol med vitt hår och pillemarisk blick. supertanten som ger envisheten ett ansikte men som var med och introducerade vänligheten här på planeten. hon som tycker att fröken Rosén är stark. stark och snygg. hon som undrar om jag får många komplimanger. hon. just precis hon ja. hon har bytt stil helt. vi klickar inte. eller hon diggar inte mig. längre...

i tisdags blev jag anklagad för att ljuga. inte en gång. ett flertal. jaha du... för att? oklart men tanten är helt på det klara med att jag, eller möjligtvis min morbror som jag kan vara i maskopi med, har bytt ut hennes glasögon mot ett par andra för så där dåligt ser hon inte. jag som trodde att vi hade något på gång...

det är minsann inte varje dag som man får förfrågan om att fota fötterna... publicerad i tidning dessutom. ja varsågod, här har du mitt viktigaste verktyg...


med risk för att låta väldigt kaxig... jag har faktiskt världens bästa jobb!

jaa du... 2 var där och en utav oss fick säkerligen sin chock för dagen. varför kan inte jag precis som alla andra vuxna bete mig lugnt och civiliserat?

hejjagharkonstigansiktsmålningkanduhjälpamigförjagskabörjajobbahärminaeleveräresteter

inte ens när jag började svara på frågor som inte ställts gick synapserna fram... var tyst människa! icke...

puh... ett oslagbart försra intryck. minst sagt.

allt socker på denna planet skulle inte hjälpa, det är tydligen omöjligt för vissa (därtill räknad undertecknad) att knipa käft. toretts? minst sagt. kan vara värre!

hur fan tänkte jag? eller inte? ångest...

inte ens det panikfyllda provet inför chefen i onsdags kunde få den förvirrade blondinen på bättre tankar, nänä. kvickt och lätt och utan någon som helst eftertanke studsar hon vidare på vägen som leder rakt och skoningslöst mot... allmänt åtlöje? värre!  panik, panik, potatisgris! inte all Polly i världen kan lindra detta!

ge mig styrka... och kanske en gnutta intelligens?

ny favorit. lätt. hur många veckor av höstens planering ska den få uppta? hmm...

upploppet, minst sagt, har precis börjat...

sen sist:

har estetfesten avlöpt, gissa vems supersöta elever det var som försökte tvinga upp sin fröken på en halvsvajig lina i taket? en express stukad fot räddade fröken från spektaklet... puh!

de nya darlingsarna från Arbrå har äntligen fått framföra sina koreografier och låtar i körkampen. ingen vinst tyvärr men vilka framsteg... häftiga ungar! nu återstår bara att se hur man ska locka dom till programmet... nytt mission sa Skutt!

både student och skolavslutning har avverkats ackompanjerat av en massa, massa tårar och med en hejdundrande fart! ett enda, futtigt, ynka tår innan min sötnosar ska sparkas ut i verkligheten... det får bli många godisstunder innan det avskedet.

ny tradition har skapats, helt underbart att käka schysst mat utan en enda minut vid spisen... deluxe!

3 shower, varav en tyvärr inställd tack vara skyfallet alabama, genomsprungna! tjoho vilket tempo... trångt, dåligt underlag, stressigt ja vad inte? spelar noll roll när man har världens bästa dansare!

pim pim är, tror det eller ej, klart! även om fröken lämnade in sin i allra sista rycket i vanlig ordning. att man aldrig lär sig? så pass sent faktiskt att examinator inte hann bedömma den innan och det blev opponering och betygssättning i storgrupp. lord! om denna pinsamma upplevelse innebär bättring i framtiden? icke! man är den man är...

planeringsvecka med kollegorna. utvärdering av gångna året, kalendarium för nästa år som dessutom är det konstigaste året i mannaminne, hur ligger egentligen dom där lovdagarna? konstigt! under veckan konstaterads dessutom att jag tillhör en alldeles egen generation jämfört med de andra... zap vill jag minnas att den kallades från någon av alla dessa föreläsningar man varit på. jojo... tusen järn i elden är enda sättet att bemästra dampet!

sommarjobbet har dragit i gång samt stympat frökens baksidor... vig? skulle inte tro det... kan vara någon sorts karma för alla gånger vi drivit med med "vanliga" människor... jojo. stretch ligger inte på favoritlistan just nu... reportage i dagens tidning om projektet och uppvisningar nästa vecka... tillsammans var temat och det är ju så det är... fröken ordinerar en massa dyr glass och fotmassage, misstänker att ett gäng arga föräldrar hör av sig snart :)

nu: danssalen...

sen: koma...

jajemen... avklarat och med hedern i behåll! hur kul som helst tack vare finaste tjejerna... puss!

2 medley som aldrig sett dagens eller strålkasterns ljus heller för den delen... filmen och insatserna blev godkända och alldeles precis nyss tjuvade fröken åt sig bilderna från Gretchen, misstänker att det är pappa Stig som är fotografen?

 

i klänningar ljuva som 3-smak har vi äntligen fått sväva över scenen i takt till det ljuva 70-talets allra bästa dängor, kan inte annat än lyfta på hatten på till mamma Sonja för all sömnad...

tusen saker står kvar på dagens lista innan man tillåts att smita hemåt... oh, yes sir, tanten kan dansa boogie!

...muttrade fröken. först gnäller man på dem och om dem hela året. för att inte tala om hur man skriker, muttrar, skäller, drar och sen... sen bara älskar man dom. jävla ungar... tack! ni är fina...

mår som en prinsessa och tillbringar dagarna med enbart solstrålar... det går väldigt bra just nu. tack för det!

mitt upp i en klassisk redovisning, avslutning i helgen så att det står härliga till, premiär nästa vecka med fina SaRosa, lite dansforum på det, ett körslag eller två, massa dansshower och sen spännande sommarjobb...

"dom är såna där karriärsmänniskor, tänk på det du också!" slängde någon ur sig lite väl oförskämt igår... pyttsan! fröken vägrar fatta piken, snea bollar går aldrig in i mål och avundsjuka luktar illa! fröken har världens bästa jobb, det bara är så...