nästan nästan lov
fröken knackar iväg veckans sista mail och försöker få ordning på tillvaron. snart så...
puss å hej då liksom. hua...
glasögonorm
behövs inget högskoleprov för att ställa diagnos på mig. pucko. är jag supertrött och ansträngd över ögonen heeela tiden numera? ja. behöver jag fortsätta?
pappa har svidande rätt när det komemr till mycket. jag är satan inte vuxen nog...
nedräkning...
gissa vem som fick bästigaste födelsedagspresenten? ever! då kan till och med jag tänka mig att komma i julstämning och nästan, nästan, nynna på såna där läskiga julsånger...
i en annan del av landet...
eller ja... galna är dom väl inte men det blir lätt lite galet när vi kommer samman. planer på en ytterst modern familj är lagda. den huvudsakliga tänkta sysslan är väl inte helt PK men det var inte mycket annat heller under helgen. diskussioner alabama och superproblem med att hålla tråden. vissa av oss behöver tydligen jobba på sin människosyn också. vet inte om jag håller med... vi synar ju hela tiden! något diffust minne om surfare dyker upp.. hmm. går vidare...
459 medicinskt studerande (i olika former) och en nästan behörig danspedagog sätter sig till bords. trevligt! "och du är redan färdigutbildad läkare eller?" skön känsla i magen, ler en sekund extra, rider på vågen... mår bra men måste svara... "nja, inte ännu..." alltså, knappt ljug ju.
vildsvin kittlar dödsskönt i kistan men en tillställning som denna bland blivande vitrockar på ett sjukhus nära dig bidrar inte direkt till ökad trygghet... äsch, det är väl bara en jargong? eller?
modern familj? javisst!inpregnering
gärningen måste väl ses som en kapitulation för att det nu är höst och nästan vinter igen. fudge.
convent
http://www.sporthallen.nu/startsida-bollnas/bildspelbollnasess2010
lyckat genomfört och med massa beröm från olika håll. tack för den. man har nog hamnat rätt. takhöjd är bra. nya utmaningar inom samma genre nästa vecka, eller hela månaden egentligen. fröken ignorerar alla gliringar från olika håll och kvittrar vidare... "from the top" :)
jag är som schweich.
så sa hon. roliga vännen. trevlig helg bjöd hon på. det här kan bli en trevlig vana.
borttappad
det här klarar jag pratade fröken muntert för sig själv. en massa timmar att slå ihjäl innan ankomst till den där akademiska staden... vad vore livet utan mobiltelefon?
SMS-kavalkad sa jag åt dig!
lördag 03.42, till Pluttan:
Första stopp på resan, smolk i bägaren, grus i skon, äggskal i kudden, hårstrået i maten, fjortisen på festen osv... Tåget försenat. Angiven avgångstid på biljetten: 03.43. Ny beräknad avgångstid: 04.15. Lite väl spexigt. Dock vill jag i min lilla bitterhet lyfta på hatten för den fantastiska människa somlåst upp vänthallen. Tack för det! Visste jag vem du var skola jag skicka dig ett julkort. Det finaste av dem alla...
lördag 08.53, till Pluttan:
Åka tåg med överbeskyddande tonårsföräldrar... Det här är livet det!
lördag 09.23, till Therese:
Jag blir en sån Satans bitch utan mat... Lord! Att man var ett matmonster visste man ju men nu börjar insikten komma... Att åka tåg med ett gäng främlingar är definitivt ingen bra idé. Sympatin och intelligensen måste jag ha lämnat på perrongen för här är dom inte... Dum, sur och tvär. Jojo... Kanske dags att ge den där trenden mellanmål en chans? Tror det... Undrar hur många av historiens tyranner som haft samma blodsockerschizofreni som en själv? Intressant... Kanske att man skulle byta ämne på den där c-uppsatsen?
Jättekonstigt förresten att sitta ihoptryckt intill en främmande människa i 8 timmar utan att säga ett ord till varandra. Ännu mer superkonstigt när den där medpassageraren försöker smygfotografera en... Hmm... Trycker på "integillaknappen".
aha sa blondinen
november knackar på dörren (men termometern beter sig som om det vore januari... brrr...) och en massa kul står planerat. ny taktik: om man gasar jättemycket går tiden superduperfort och vips, tjops och simsalabim så är det december. deal på det? världsaltet? jag röstar för...
men först ska oktober dansas ut. bokstavligen. typ i alla fall... eller kanske. hur som haver, gala blir det. men vart satan är skorna? oklart... ett stycke guldskor mystiskt försvunna. tur man har apsnajsiga gummistövlar.
det rullar på...
rimfrost i knäna
väderomslag alabama och det värker i varenda gammal dansled... hua. apgammal är du skriker knäna. ingefära någon? jatack.
jag och farfar liksom... kul.
nu är det rättvist!
citatet: "mäh, du är ju inte alls så lång som du ser ut att vara!" nä... hur många gånger har man inte hört den liksom? jojo...
svåraste stickutmaningen någonsin har precis levererats i alla fall... det bara måste gå! deadline då? påsk kanske? tidigast...
dom där läskiga butikerna...
det finns 2 sorters klädbutiker (grov generalisering) 1 där man kan gå in för att bli snygg och sen den andra, den läskiga sorten, där du måste vara snygg innan du går in. läskigt som fan... outfiten avgör hur pass bra eller dålig service du får. om du får någon alls vill säga. en grå måndag traskar man inte in... icke! bra hårdag med specialkomponerad outfit och bästaste frukosten i magen samt peppkompisen vid sidan...? kanske. hua... vill inte! tycker inte om!
lördagens diskussionstimme handlade mycket om detta... vilka är dom som kan göra ett spontanbesök på ovan nämnda (dock inte vid namn) butiker? vilka känner sig bekväma och varmt välkomna? hm? svaret finns nog lite dolt i understående blogginlägg... flickorna som kom i tid till samtliga prinsesskalas. dom som alltid hade fina krussnören på paketen, kalasbyxor i rätt storlek och förstående mammor som köpte paket i tid men inte så pass fina presenter så att man själv blev avundsjuk. självklart är det dom!
hur tydligt är det inte att jag aldrig var en sån och att jag sällan känner mig bekväm vid shoppingrundor i de lokala butikerna?
garn och värktabletter går väl att köpa live, för resten beger jag mig mot hufvudstaden eller använder älskade www... eller som fröken PH säger "jag syr mina egna kläder"
flashbacks till sent 80-tal...
klänningar med volanger, spetsar, rosetter, puff samt mönster och färgkombinationer som annars inte ens var möjligt i barbies värld...
krusat hår. vi tar det igen... krusat hår! på förr! med stora propeller-rosetter av bredaste satinbandet som fanns. helst i luggen, eller med en asymetrisk tofs på sidan av huvudet.
och naturligtvis: strumpbyxor. eller som de så käckt kallades med tanke på sammanhanget: kalasbyxor! hatmomentet och lilla gråa molnet på himlen när det kom till kreationen. tack för den...
det finns förresten mer saker att lite bittert tacka för... efter 3 minuters brainstorming med fina vännen över mobilnätet kommer det tillbaka, marken gungar och man känner den där lätta paniken som stiger igen... varför var man alltid sist till kalaset? varför var just mina föräldrar (läs mamma, pappa var alltid spårlöst försvunnen när det kom till kalasbestyr...) alltid ute i sista minuten? att köpa present i god tid innan verkade ju vara uteslutet, samma som att placera irriterande småsyskon någonstans långt bort... och varför, VARFÖR, serverades det alltid äcklig mat innan kalaset? äcklig mat som man var tvungen att pressa ner innan man fick åka iväg till prinsesslekarna och fiskdammen som oftast var avslutat innan man själv pressat ner den sista kåldolmen. ryser bara jag tänker på det...
kanske att det finns någon sorts online-terapi för fröken? jag menar, till varje kalas som någonsin hållts så måste ju någon rimligen varit den som kommit sist...? vem tänker på oss?
vaska en bil?
fredag eftermiddag
om typ 2 veckor byts den ena älsklingen ut mot den andra... typ. och nä, fröken pratar inte om mobiltelefoner.
australien var det sagt och då blir det så. åh så jag längtar efter november... du gråa månad med kyla och mörka kvällar. prisar min egen intelligens för införskaffandet av stort och extra varmt duntäcke. merparten av den lediga tiden ska dock spenderas på sydligare breddgrader... visserligen "bara" uppsala och stockholm men ändock! utbildning var det sagt och nu gör vi det ordentligt!
att lillasyster med trevliga snubben råkar vara bofasta däromkring försämrar ju inte läget. qualitytime och böngroddar står på schemat...
knappa timmen kvar innan det är dags för hemgång, fredagsmys? skulle inte tro det... fuck it! diskbänken från vetlanda väntar med ett ondskefullt grin och kollegan ökade pressen med frågor om min planerade meny för helgen... tja, max? inte? nene... undrar om han vet vad han gett sig in på stackarn.
just nu är tillvaron ganska så rättvis...
lögnhals skrek hon i brevet
i tisdags blev jag anklagad för att ljuga. inte en gång. ett flertal. jaha du... för att? oklart men tanten är helt på det klara med att jag, eller möjligtvis min morbror som jag kan vara i maskopi med, har bytt ut hennes glasögon mot ett par andra för så där dåligt ser hon inte. jag som trodde att vi hade något på gång...
borta
spelar hur som haver ingen roll alls, jag menar vad är väl en bal på slottet kontra morgonserenader i hallen? "har du sett herr kantarell..." min jukebox har bara sååå brett register. fröken trycker på stora gilla-knappen och överdoserar honung...
